Scooter upplevelse

Idag klev vi upp och åkte ut på fjället som bestämt! Jag Hans och Hans pappa! Vilken utsikt helt fantastiskt. På vägen upp till fjället körde vi förbi där samarna bor i deras små hus. Det bor några kvar nu under vintern. Annars drar dom sig längre in i landet med sina renar när kylan kommer.
Vi hann köra i 20 min innan vi fall omkull med scooter o hela köret, ingen fara mamma. Just då hade vi ingen direkt fart, vi skulle backa efter att Hans kört in i en "vägpinne" så ingen gjorde sig illa. (Hans körde) =p

Om vart annat satt jag och höll i mig för glatta livet och för att försöka hålla mig kvar och luta mig åt olika håll så att vi inte skulle falla över men för det mesta var det jätte kul och helt underbart, vilken frihetskänsla! känns som man nästan flyger över dom vita fälten och dom snöklädda fjälltopparna. På slutet blev det en aningen kallt, säkert ännu bättre att åka när det är lite varmare, snön ligger ju kvar på fjället ända in i maj.





















Träffade på några andra bekanta som också var ute o for.. Man verkar stanna och hälsa på varann även om det inte är nån man känner och frågar lite vart den andra åkt och hur vägen såg ut där... För hövlighetens skull.?



Fartdåre Hans-Christian. Jag är säker på att han har blåmärken i sidorna efter mina fingrar grävandes in i han som tecken  på att "sakta ner!!! Du håller på att bli flikvänslös" ;)



Hjemme oh ihjälfrusen ;)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0