5 månader
Hatar dom perioderna när leendet inte talar sanning och själen hellre vill krypa ihop i ett hörn och skrika av smärta, när alla som går utanför mitt fönster är pappa och varje samtal får mig att hoppa till för när jag för en sekund tänker att det kanske kanske KANSKE har skett ett mirakel. Jag kan inte ens titta på bilder, jag kan inte tänka på alla minnen och speciallt på alla thailandsresor vi gjort. Jag behöver bara höra ditt namn eller någon som säger pappa så faller allt samman. Det är så sjukt och så sant som alla sagt att Hanna, det kommer verkligen gå i perioder, allt kommer gå upp och ner och just den här fasen är så otroligt jobbig för jag vill kunna tänka, prata och minnas dig men just nu kan jag inte, det blir för jobbigt att gråta sig igenom dagarna även om jag måste tillåta mig att göra det för att gå vidare.
Inatt var det en sån natt när jag bara bet mig fast i kudden och grät, jag saknar dig så mycket och vissa studer vet jag inte om jag vill leva utan dig, även fast jag är stark och kommer klara mig fint i livet så kommer det stunder då jag skulle göra allt för att få vara med dig där borta, få springa fram och ge dig en stor kram. Kommer jag någonstin få träffa min pappa igen? det finns så mycket frågor som jag aldrig kommer få svar på.
Jag brukar drömma om dom dagarna du låg på sjukhus, om alla slangar och apparater som stod där för att hålla dig vid liv, jag var så hoppfull och jag ville och bad om att du skulle klara dig, att jag skulle få pappa tillbaka och allt skulle bli som vanligt igen. Det är den värsta synen jag varit med om i hela mitt liv, jag förstod inte att du som tidigare den dagen hade skjutsat mig till jobbet nu låg på intensivvårdsavdelningen med livet på en skör tråd. Du var jätte stark pappa men ditt hjärta orkade inte längre och den natten när vi fick beskedet om att vi förlorat dig var helt plötsligt början på ett helt nytt liv för mig, ett liv utan min pappa vid bara 21 års ålder var inte det livet jag ville ha men något som jag måste acceptera.
Usch, det är jobbigt att skriva och minnas, en stor klump bildas i hela magen och alla dessa tårar bara rinner..
Det har nu gått fem månader, fem tuffa, hemska men också helt underbara månader. Jag är så otroligt tacksam för alla dessa underbara vänner jag har som alltid finns här och för det liv jag fått och lever.
Men jag saknar dig Pappa, det är ett stort tomrum efter dig som alltid kommer att finnas där men jag ska minnas dig som den underbara pappa du var. Älskar dig!
/Hanna
Inatt var det en sån natt när jag bara bet mig fast i kudden och grät, jag saknar dig så mycket och vissa studer vet jag inte om jag vill leva utan dig, även fast jag är stark och kommer klara mig fint i livet så kommer det stunder då jag skulle göra allt för att få vara med dig där borta, få springa fram och ge dig en stor kram. Kommer jag någonstin få träffa min pappa igen? det finns så mycket frågor som jag aldrig kommer få svar på.
Jag brukar drömma om dom dagarna du låg på sjukhus, om alla slangar och apparater som stod där för att hålla dig vid liv, jag var så hoppfull och jag ville och bad om att du skulle klara dig, att jag skulle få pappa tillbaka och allt skulle bli som vanligt igen. Det är den värsta synen jag varit med om i hela mitt liv, jag förstod inte att du som tidigare den dagen hade skjutsat mig till jobbet nu låg på intensivvårdsavdelningen med livet på en skör tråd. Du var jätte stark pappa men ditt hjärta orkade inte längre och den natten när vi fick beskedet om att vi förlorat dig var helt plötsligt början på ett helt nytt liv för mig, ett liv utan min pappa vid bara 21 års ålder var inte det livet jag ville ha men något som jag måste acceptera.
Usch, det är jobbigt att skriva och minnas, en stor klump bildas i hela magen och alla dessa tårar bara rinner..
Det har nu gått fem månader, fem tuffa, hemska men också helt underbara månader. Jag är så otroligt tacksam för alla dessa underbara vänner jag har som alltid finns här och för det liv jag fått och lever.
Men jag saknar dig Pappa, det är ett stort tomrum efter dig som alltid kommer att finnas där men jag ska minnas dig som den underbara pappa du var. Älskar dig!
/Hanna
