Att man alrid lär sig.

Nu har jag äntligrn återhämtat mig från juldagens fylleslag, herregud. Blev lite överförfriskad och tappa både hemmnyceln och minnet. Kameran som jag hade med mig i väskan som jag promt insesterde tidigare på kvällen att den skulle med ut var SÅLKART sönder. Buhu hoppas den går att laga. Usch så oansvarligt av mig! jag och Hanna ramlade runt inne på joar och Hans såg jag inte skymten av, stackarn. Han hade spenderat nästan hela joarvistelsen av att leta efter mig. Vart var jag? Letade jag? usch o fy vilket fult beteènde Madeleine. En dålig uräskt är att jag alltid blir liiite för "styv i snöret "när jag varit och firat vad-som helst med den sidan av släkten och denna gång var det Julafton. Att man aldrig lär sig.

Igår var vi på middag hos mormor en alkoholfri afton. Inte ens glöggen var spetsad. Sen var det hemmåt och en chipspåse senare sov jag. Hoppas det gick bra för dig snurran att jobba.En sak vet jag och det är att jag inte hade pallat att gå till oibbet så hoppas det gick vägen snurris!

Idag mår jag bra och nu ska vi ta en frisk tur ner på stan! /Madeleine


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0